Spännande digitalrapporter i maj; Svenska tidskriftsbranschen i startgroparna och miljonpublik i USA

Just nu när vi alla i media jobbar hårt varje dag för att hålla näsan ovanför vattenytan och ägnar oss åt statliga stödpaket, korttidspermitteringar, uppsägningar samtidigt som vi upprätthåller produktion av kvalitetsjournalistik på distans är det härligt att få chansen att höja blicken.

Två intressanta rapporter har gjort mig glad på sista tiden.

Den ena släpps i dag, en mycket spännande trendanalys som Lars Dahmén och Fredrik Agrén på konsultbyrån HiGear har gjort på Sveriges tidskrifters uppdrag om hur långt tidskriftsbranschen i Sverige har kommit när det gäller digitala läsarintäkter. Och härom veckan kom också Fipps Digital subscription snapshot.

Vi börjar i Sverige. Lars Dahmén, tidigare VD på Bonnier Magazines & Brands och medförfattaren Fredrik Agrén, med ett förflutet på IDG konstaterar att tidskriftsbranschen pratar om digitala läsarintäkter men inte har kommit särskilt långt. De flesta har inte börjat alls men ligger i startgroparna medan ett fåtal säger helt nej till denna intäktsväg.

Författarna konstaterar vidare att tidskrifter som riktar sig till människor i sin yrkesroll B2B har en bättre sits eftersom betalningsviljan är större här än bland konsumenter. Priset för en digital prenumeration ligger i snitt på 49 kronor för konsumenttitlar och 199 för B2B i månaden bland de 395 tidningar som ingår i underlaget.

Dahmén och Agrén ser många hinder på vägen; tekniska, organisatoriska och svårigheten att nå så pass stora räckvidder att intäkterna kan bära de redaktionella kostnaderna. Magasinen ligger också efter när det gäller data. Därför spår rapportförfattarna att konsolideringen av branschen kommer att fortsätta.

Intressant är att bara 79 procent av de 395 aktörerna som rapporten går igenom erbjuder ett rent digitalt abonnemang. Förlag att snegla på är enligt rapporten Bonnier Publications (Illustrerad vetenskap mfl), IDG (Computer Sweden, PC för alla mm), Everysport media group (Svenska fans, fotboll direkt mm) och Bonnier Business media (Dagens Medicin, Dagens Samhälle mm)

I engelskspråkiga områden blir siffrorna helt annat än de svenska. I Digital subscription snapshot konstateras att Wall Street journal har 3,5 miljoner digitala prenumeranter, New York Times har 4,4 miljoner (ökade bara förra året med 719 000) och The Guardian 655 000 medlemmar. För Guardian är 56 procent av intäkterna nu digitala. Tidningen som hittills bett om frivilliga donationer har nu lanserat ett prenumerationspaket för 14,68 dollar i månaden med en ny app som en del av erbjudandet.

Men även mindre aktörer lyckas bra. Till exempel Turtoise som jag har skrivit om tidigare. Den brittiska sajten som satsar på slow journalism har på ett år nått 20 000 betalande prenumeranter och har utvecklat sin läsardialog i ThinkIns som de berättar om här.

Lars Dahmén och Fredrik Agrén konstaterar:

”Det finns en mognad i förståelsen av hur viktigt det här området är, de flesta vill satsa och är medvetna om vad som krävs. Bevisligen finns betalningsviljan – om rätt erbjudande görs på rätt sätt mot rätt målgrupp.”

Jag kan bara instämma. Det är hoppfullt att se hur dagstidningarna lyckas öka sina digitala prenumerationen och banar väg för mindre aktörer att haka på när konsumentbeteendet är etablerat. Den coronakris som just nu tvingar allt fler till ett mer digitalt beteende kan skynda på ytterligare. Men givetvis oroar den ekonomiska utvecklingen. Vem tecknar upp sig för en ny digital prenumerationstjänst när man precis har blivit arbetslös?

Trots ovisshet är det fint att veta att vi är många som jobbar med samma sak vilket gör att vi får allt fler exempel att lära av när det gäller möjligheten att göra betald kvalitetsjournalistik digitalt.