Almedalsspecial: Från mediahus till individer

Under Almedalsveckan finns vi måndag till fredag kl. 12.30-13.00 i vår mediepartner Dagens Medias tält i hamnen, plats 204. Dagens talare är Jonas Arnklint, grundare av Beatly. Hans rubrik lyder:

”Från mediahus till individer – vilka är de faktiska makthavarna i dagens medielandskap?” 

Du kan lyssna på dagens talare i hans podcast på https://iabsverige.se/iab-podden/

Då utrymme förflyttats från mediahus, tidningar och linjär-TV till Internet och plattformar ägda av FAMGA-bolagen (Facebook, Apple, Microsoft, Google, Amazon) blir frågan om vem som faktiskt äger makten idag än mer aktuell.

 

Influerare och innehållsskapare får nu möjlighet att skapa sina egna små mediahus, om än nischade och på en nivå som vi mänskligt nog kan relatera till på ett helt annat sätt än de exempel framgångsrika kändisar visar upp. Med mobilen i handen kan vem som helst, givet tid och lust och möjligen förmågan att skapa engagemang, bygga sitt egna personliga varumärke och sina egna kanaler med målet att påverka på sitt sätt.

Det öppna decentraliserade Internet som till stor del gjorde detta maktskifte möjligt från början, spelar nu ironiskt nog en viktig roll i hur dessa centraliserade och stängda plattformar agerar för att äga allt mer inflytande i världen vi lever i. Samtliga har annonsering som ett huvudsakligt intäktsben och gör allt för att få läsarens beteende att ändras till vad som kan liknas vid ett beroende. Är detta hållbart? Kommer en motreaktion?

Inifrån självaste Silicon Valley talas det om tecken på att användandet av dessa plattformar inte är hållbart långsiktigt och man ifrågasätter vad hållbart egentligen innebär. Att det ekonomiska incitamentet i dessa börsnoterade bolag ofta ligger i annonsfinansierade affärsmodeller, det råder inga tvivel om.

Skillnaden mellan dagens influerare och exemplifierade kändisar är inte bara närheten och relationen till dess följare, utan ligger även i influerarnas förmåga att just påverka. De besitter även en typ av autenticitet som annars är svår att bygga upp och bibehålla som varumärke. De har också en helt annan möjlighet att ta ställning till frågor de själva brinner för extra mycket. Vissa är från början influerare just därför.

Pratar man om högt värderade varumärken idag, ligger värdet till stor del lagrat i själva varumärket. Många gånger är det extra högt hos dem som vågar och aktivt tar ställning i frågor som är större än varumärket eller dess produkter i sig. Det är svårt för många varumärken att bygga långsiktig tillit och organisk spridning utan att skapa någon form av rörelse eller ta tydliga ställningstaganden i frågor som konsumenten kan ansluta till.

Åter till frågan, vem sitter egentligen på makten idag? Hur stor del har konsumenten i det här?

 

/ Jonas Arnklint

 

Möt Jonas idag kl 12.30 Dagens Medias tält i hamnen, plats 204 eller lyssna på hans podcast.

Almedalsspecial: Reklamen är trasig och behöver lagas

Under Almedalsveckan finns vi måndag till fredag kl. 12.30-13.00 i vår mediepartner Dagens Medias tält i hamnen, plats 204. Dagens talare är Peter Callius, Kantar Sifo och Alexandra Callius ordförande task force Annonsvänligt Sverige. Deras rubrik är:

”Reklamen är trasig och behöver lagas”

Du kan lyssna på dagens talare i deras podcast på https://iabsverige.se/iab-podden/ 

För ett antal år sedan så gick vår yngsta dotter ner till brevlådan för att hämta posten. Hon återvände glädjestrålande. ”Pappa, pappa idag är en speciell dag – idag har jag fått min första reklam”. Den känslan av glädje när man får reklam existerar tyvärr inte längre för de flesta människor.

Digitaliseringen har i grunden förändrat livet för oss som konsumenter och det har helt förändrat spelreglerna för marknadsförare och medier. Tyvärr har digitaliseringen lett till ett antal oväntade bieffekter som vi måste börja adressera på allvar. I takt med ökade digitala reklaminvesteringar har det vi skulle kunna kalla reklamundvikande eller reklamtrötthet ökat på ett i det närmaste katastrofalt sätt. Låt oss börja med att studera fakta i målet och se vad som hänt över tid.

Vi kan börja med barn och deras inställning till reklam. När vi analyserar 7-15 åringar och deras inställning till reklam ser vi att den kontinuerligt försämras.

Det här är en dramatisk förändring som gör att barn och ungdomar nu är på samma nivåer som den vuxna befolkningen. Det finns något djupt oroande i att vi som bransch redan fått de unga att resa sina mentala brandväggar. Om man studerar den vuxna befolkningen så ser vi tyvärr samma oroväckande mönster. 2008 gjorde Kantar Sifo en statistisk analys på reklamundvikande i olika medier för att förstå de olika personlighetstyperna bakom reklamundvikande. Enkelt uttryckt ledde analysen till tre kluster av människor.

  • Reklamundvikarna – De som så långt det är möjligt undviker reklam i de flesta mediekanaler. Det betyder självklart inte att de är omöjliga att påverka men det ställer mycket större krav på relevans, timing och kreativitet än för andra grupper.
  • Bakåtlutad & Tillgänglig – Det här är en grupp människor som lutar sig tillbaka och vill låta reklam och kommunikation skölja över dem. En marknadsförares dröm då de tar in allt men samtidigt komplexa då antalet reklambudskap i deras universum är i det närmaste obegränsat.
  • Trygghet & Tradition – En grupp som kännetecknas av att de önskar kontroll över vilken kommunikation/reklam de tar del av och i vilka medier. Traditionella tryckta medier föredras med hänsyn till just denna upplevda kontroll.

Hypotesen som vi startade med 2008 var att antalet reklamundvikare skulle minska då möjligheterna till mer relevant och målgruppsanpassad reklam ökade i och med digitaliseringen. Vi trodde också att gruppen trygghet & tradition skulle minska i och med att vi som mediekonsumenter vande oss vid det digitala medielandskapet allt mer. Bakåtlutad & tillgänglig såg vi som framtidens mediekonsumenter. Mottagliga och vana vid det digitala medielandskapet skulle de axla marknadsförarnas förväntningar på en ny generation reklamälskare.

Vi hade fel – branschen har bara delvis utvecklats på det sätt vi förväntade oss.

Det deprimerande är att vi som kommunikatörer, trots våra bättre förutsättningar,

har misslyckats med att föra (eller kanske förföra?) marknaden i den riktning vi önskade.

Reklamundvikandet ökar dramatiskt. När vi studerar reklamundvikande i olika medier så ser vi att det varierar stort över olika kanaler. Och återigen betyder det inte att x % av reklamen i olika medier är bortkastad men det betyder att vi måste jobba hårdare, mycket hårdare. Och kanske framför allt förstå att jobba hårdare inte betyder att vi måste skrika högre. För om alla skriker högre så hörs ingen alls i slutändan. Och när oljudet blir för högt kommer reklamvärldens motsvarighet till ljudreducerande hörlurar att komma fram – adblockers. Det syns dock som om Adblockalypsen faktiskt har avstannat och andelen Annonsblockerare har stabiliserat sig på 25 % av befolkningen. Men det allvarliga i adblocking frågan är att den är extremt generationsstyrd. Är du född på 90-talet så är 5 av 10 reklamblockerare medans motsvarande siffra för 60-talister är ungefär 2 av 10. Det återstår att se hur vi ska lyckas att nå en onåbar generation.

 

Om man tittar på vad folk säger att det är som mest stör dem avseende reklam så ser man tydliga statistiska samband mellan tre olika sorters irritationsmoment.

Att reklamen upplevs som tråkig är det främsta skälet folk uppger och det hänger rent statistiskt ihop med att reklamen upplevs ha för hög frekvens. Dvs man tvingas se samma saker för många gånger.

Den andra kategorin handlar helt enkelt om att reklamen irriterar en och det tycks också handla om upplevd dålig relevans på grund av dålig pricksäkerhet (i form av budskapsstrategi eller medieval). Och den tredje kategorin handlar om reklamen som tidstjuv.

Konsekvenserna av reklamtröttheten ses också tydligt när man till exempel studera de ofta citerade reklamforskarna Binet & Fields och deras analys av IPA databasen. De sammanfattar det som att de tydligt ser att reklamen syns tappa i effekt över tid och de hävdar att de huvudsakliga skälen till detta är att vi fått ett för stort fokus på kortsiktiga direktaktiveringslösningar. Eftersom dessa också är de som är lättast att utvärdera i en digital värld så är det också dessa KPI:er som marknadsförare kommit att förhålla sig till i första hand. De menar att reklamen av idag har ca 20 % varumärkesfokus när deras analys i själva verket visar att det borde vara 60 % varumärkesbyggande och 40 % direktaktiverande. Deras brandtal handlar alltså om att skapa bättre, långsiktigare och mer varumärkesfokuserad kommunikation i framtiden. Och lustigt nog så syns detta gå hand i hand med skälen till varför konsumenter upplever att reklam stör dem. De goda nyheterna är alltså att vi som bransch faktiskt kan påverka hur konsumenter ser på reklam helt enkelt genom att göra ett bättre jobb.

Vi måste bygga en obruten kedja från konsumentinsikt (varför ska vi säga x till vem) till budskapsstrategi (vad ska vi säga till vem) till kreativ strategi (hur ska vi kommunicera vad till vem) till mediestrategi (var, när och hur ofta ska vi säga vad till vem). En bruten kedja är en misslyckad kommunikationskedja.
Men vi tror att hela branschen måste samarbeta kring hur vi löser detta. Alla måste ta ansvar. Att skapa en reklamvärld där vi samarbetar bättre över kommunikationsdiscipliner och tar ansvar för att vårda den begränsade resurs som är människors begränsade bandvidd för att ta del av vår kommunikation. Vi tror också att kommunikationsfrågan är för viktig för att inte hanteras i affärsledningen. Marknadskommunikation måste betraktas som en långsiktig, och för all del ibland kortsiktig, investering som handlar om att på sikt vårda varumärken och få dem att leva vidare.

Det är i ett sådant här sammanhang vi skulle placera IAB:s initiativ ”Annonsvänligt Sverige”. Detta är publicisternas sätt att söka skapa annonsmiljöer som skapar större kreativa möjligheter för annonsörer och kreatörer samtidigt som vi säkerställer en bättre upplevelse för mediekonsumenter. För i grund och botten så handlar det om att vi måste värna om människor, konsumenter, för om vi driver dem till vansinne och om vi inte lyckas lyfta fram och göra reklamens positiva kraft begriplig så minskar möjligheterna för medier och varumärken att fortsätta samexistera i en postapokalyptisk värld.

/ Peter och Alexandra Callius

Lyssna på Peter och Alexandra idag kl 12.30 Dagens Medias tält i hamnen, plats 204 eller lyssna på deras podcast.

Nya IAB Europe Adex: Sverige är den 6:e största digitalmarknaden i Europa.

Vid den årliga konferensen Interact i Milano den 23 maj 2018 meddelade IAB Europe att digital reklam ökade med 13,2% 2017 till 48 miljarder euro, vilket berodde på en stark tillväxt i sociala, mobila och videokanaler.

Digital annonsering uppgick till 48 miljarder euro 2017 jämfört med 24,8 miljarder euro 2012.

 

AdEx Benchmark-studien är den unika guiden till den europeiska digitala annonseringsmarknaden och presenteras nu för tolfte året. Totalt 20 marknader växte tvåsiffriga. Mobilen dominerar med tvåsiffrig tillväxt på samtliga 27 marknader i studien. Mobiltelefonen växte med mer än 40% och står nu för 42% av den totala displayannonseringen, medan video nu står för mer än en fjärdedel av den totala display-kakan. Socialt växte med en liknande hastighet på 38% och ökade sin del av displayannonseringen medan video växte fyrdubblade omsättningen och övrig video ökade med 35%. Tillväxten i video drivs av outstream-reklam som visade en tillväxt på 73,4% jämfört med in-stream på 6,9%.

Townsend Feehan, CEO of IAB Europe, kommenterar:
“The digital advertising industry has experienced another year of strong double-digit growth in Europe confirming its role in underpinning the delivery of digital content and consumer experiences. With GDPR coming into force in just three days’ time we are at a crossroads for the industry and we must continue to improve user experiences as well as highlight the contribution that digital advertising makes to the European economy.”

IAB Europe AdEx Benchmark delar den digitala annonsmarknaden i tre kategorier: Display, Sök och Classifieds/Directories. Tillväxten i dessa reklamformat har varit konsekvent men har under tiden bytt användningsområden, enheter och sett ett förändrat konsumtionsmönster.

Displayannonseringen överträffade sök och classifieds med en tillväxt på 14,9% till ett värde av 19,3 miljarder euro. Sök är fortfarande den största annonseringskategorin sett till intäkter och med en tillväxt på 14,4% och ett marknadsvärde på 21,9 miljarder euro.

Daniel Knapp, Executive Director TMT på IHS Markit, säger
“Social, mobile, video and search were the growth drivers behind digital advertising in Europe in 2017. They stand for the power of connection, location, emotion and path to purchase that make digital advertising so versatile and indispensable for today’s brands.”

De tre största tillväxtmarknaderna i CEE-regionen:

  1. Vitryssland – 33,9%
  2. Serbien – 23,7%
  3. Ryssland – 21,9%

Det var också stark tillväxt på de mest mogna marknaderna (i linje med eller över det europeiska genomsnittet) som Storbritannien (14,3%), Norge (16,6%), Sverige (18,4%), Schweiz (12,5%) och Danmark (9.7%) som visar att mognad inte hindrar möjligheten för ytterligare innovation och tillväxt.

Topp 10 rankningar (storleksordning)

  1. Storbritannien – 15,6 miljarder euro
  2. Tyskland – 6,6 miljarder euro
  3. Frankrike – 5,1 miljarder euro
  4. Ryssland – 3,3 miljarder euro
  5. Italien – 2,6 miljarder euro
  6. Sverige – 1,8 miljarder euro
  7. Nederländerna – 1,8 miljarder euro
  8. Schweiz – 1,8 miljarder euro
  9. Spanien – 1,8 miljarder euro
  10. Belgien – 1 miljard euro

Fullständiga rapporten presenteras för medlemmarna om en månad och IAB Sverige bjuder in till ett seminarium tillsammans med IRM den 29 augusti då rapporten presenteras.

Men vi kan redan nu avslöja att Sverige har hoppat upp en placering i Europa och är 2017 den 6:e största digitalmarknaden i Europa.

Vårt ramverk för GDPR-anpassning

Nu är det snart dags för GDPR att införas och resan dit har för många varit kantad av stora frågor och få svar. På ett sätt som IAB har kunnat stödja branschen i deras processer är att ta fram ett ramverk som behandlar insamlandet av samtycke och andra aspekter av anpassningen till GDPR- the Transparency & Consent Framework. Ramverket har snabbt fått fotfäste hos publicister och leverantörer och Consent Management Providers (CMP), i dagsläget över 120 leverantörer och 30 CMPs registrerade.
För att stärka ramverket ytterligare för publicister och leverantörer har IAB kompletterat med pubvendors.json och Mobile In-App för app-utvecklare. Publicister ville ha mer kontroll när det gäller syftet att hantera data, då mest för att godkänna olika partners/underleverantörers olika syften. De hade också önskat mer kontroll över vilka lagliga grunder deras partners kan åberopa.

IAB’s pubvendors.json kommer kunna:

  • Erbjuda en standard för publicister så de kan meddela vilka leverantörer de använder och deras respektive data-behörigheter.
  • Tillåta leverantörer att styrk publicistens GDPR-inställningar och bekräfta/revidera Consent Management Providers (CMP) samtycken i flödet.
  • Skapa en standardiserad process för hur publicister kan vit-lista leverantörer.
  • Möjliggöra för publicister att avgränsa syften och funktioner (i linje med Ramverket) hos en enskild leverantör.

Mobile In-App –kommer möjliggöra för app-utvecklare att medverka i ramverket. Funktionen gör det möjligt att samla in och distribuera innehåll så att tech-leverantörer kan agera enligt publicisters och slutanvändares val. Beträffande exponering och kontroll kommer app-utvecklare fortsatt ha flexibilitet i hur de definierar användarupplevelsen inom ramverket.

Vi har ett par intensiva veckor kvar tills den 25 maj. Antal registrerade fortsätter att öka och med ett så gediget antal företag anslutna blir ramverket ett effektivt GDPR-verktyg att räkna med.

 

  • Feedback och kommentarer är möjligt att inkomma med fram till den 1 junidärefter kommer IAB Tech Lab och IAB Europe utvärdera och åtgärda utifrån feedback för att sedan släppa den slutliga versionen. Företag som har brådskande krav på att uppnå transparens är välkomna att använda json-teknologini beta-implementation.
  • För att ta del av json– v1.10 och Mobile In-Appspecifikationen, läs mer här.
  • Om du är en leverantör eller CMP och inte har registrerat dig ännu så kan du göra det här.

Är podd-marknaden mättad?

Det finns de som ansåg att podcasts var en fluga, något som var populärt en kort period och som nu är på nedåtgående. Men: konsumtionen av digitalt ljud ökade med 6% under 2017 och podcast-lyssnandet specifikt ökade med hela 33%. Nu lyssnar över 1,8 miljoner (23%) svenskar på podcast varje vecka. Störst tillväxt sker på podcasts som inte tidigare sänts på radio (+43%) medan efterhandslyssningen av radioprogram ökar med knappt 10%*.
När man ser till lyssnarsiffror måste man skilja mellan kommersiella och icke-kommersiella poddar. Sveriges Radio’s poddar har exceptionellt stort antal lyssnare, men många av deras poddar är radioprogram (P3 Dokumentär, Vinter & Sommar i P1) som når ut på ett unikt sätt.

Enligt Orvesto Konsument har den största ökningen överlag skett i åldrarna 20-39 år där 38% nu lyssnar på poddar varje vecka. Den kanske kan härledas till att nytillkomna poddare, som till exempel Bianca Ingrosso (Har du sagt A får du säga B), introducerar en ny målgrupp till mediet. Poddlyssnarna är inte en begränsad mängd personer där nya poddar kannibaliserar på existerande. En trend vi ser är faktiskt att lyssnaren ökar antalet poddar hen följer när nya tillkommer. ”Framgångspodden” är ett exempel på en podd som går väldigt starkt just nu, men som inte gjort att andra går mindre bra. Det är poddlyssnandet som medie man är hooked på och är man väl van vid ljud som underhållningskälla är man öppen för att utforska mer av samma. Dygnet har många timmar och marknaden är inte mättad för att det finns mer att lyssna på.

Styrkan i en podd jämfört med ett visuellt medie är att man kan göra andra saker medan man lyssnar; trädgårdsarbete, matlagning eller köra bil. Det är något svårare att gå på promenad medan man tittar på en video. Visst påverkar sommarsemestern lyssnandet till viss del, men inte riktigt som man kan tro. Veckolyssnandet kan variera, men vi har lärt oss att man lyssnar ifatt missade avsnitt under ledigheten. Totalt sett håller sig alltså lyssnandet på en jämn nivå och är lika relevant för annonsören året om.

Så nej, marknaden är inte mättad. Poddar är inte en fluga som är på nedåtgående. Det är ett intimt medie där man kommer nära lyssnaren. För dig som annonsör borde det vara naturligt att det alternativet ligger med i boxen när du planerar dina kampanj och medie-mix. Annars kommer du som inte tänker utanför boxen missa ett effektivt sätt att nå din målgrupp.

*Vi har valt att basera det totala podcastlyssnandet på de som lyssnat på ”Radio via Internet i efterhand” eller ”Nedladdade Radioprogram” eller ”Podcasts”

IAB-podden har tre avsnitt som handlar om just poddar:
Fredrik Hermansson, Acast: Podlandskapet i Sverige 2018
Mattias Björkman, Bauer:      Framtida digitalt ljud
Peter Callius, Sifo:                   Pod som annonsplattform

Du hittar avsnitten på
https://iabsverige.se/iab-podden/
Acast https://www.acast.com/iabpodden
iTunes https://itunes.apple.com/se/podcast/iab-podden/id1345272357?mt=2

Fler certifierade influencer nätverk/agenturer

Vi är bara tre månader in på 2018 och redan har vi fem företag som är Certifierade Influencer nätverk/ agenturer med IAB Sverige. Först ut var Loppi i januari och nu har även United Influencers, Troot Network, Proad och Splay genomgått revisionen. Grattis, önskar vi på IAB Sverige.

”IAB’s certifiering av influenceragenturer enar branschen och ökar transparensen och tryggheten för kunderna. För Splay var det självklart att gå med och vi är väldigt stolta över att ha blivit certifierade”, säger Vigor Sörman, VD Splay.

”På Troot Network är Brand Safety och Transparens A och O. IAB’s Certifiering som Influencer-nätverk är därför en hygienfaktor för oss och ett bevis på att vi är en seriös aktör som jobbat långsiktigt”, säger Christofer Båge, VD Troot Network.

”Certifieringen ger en kvalitetsstämpel och är viktig för branschen och dess utveckling genom att den för marknaden säkerställer trygghet och transparens”, säger Linda Palmgren, VD United Influencers.

’’Vi gör detta för att visa på vår seriösitet och på ett transparant vis trygga samarbetet både för influencern och annonsören’’ säger Magnus Noord, VD ProAd

Den ständiga frågan om ansvar

Det finns en del av vår bransch som det är lite extra liv och rörelse i och det är influencer marketing. Efter några år med osäkra processer, utan transparens och eniga metoder att mäta effekt, börjar saker ljusna. Köpprocesserna förenklas och man kommer överens om hur effekt ska mätas. Köpare ställer högre krav på vad de vill ha ut av samarbetet. Transparens är något man tar mer självklart.
Ändå är det en ständig fråga om ansvar för annonsmärkning. En del målar upp influencern som en naiv ungdom som inte kan någonting om marknadsföring, vilket vi tycker är en tråkig syn. Det finns givetvis okunniga influencers och ska man driva sitt varumärke som ett professionellt företag bör man sätta sig in i vad som gäller. På samma sätt till exempel en tillverkare av skönhetsprodukter måste veta vilka ingredienser som är tillåtna.

Vi höll ett frukostseminarium med nätverket Tourn och advokatbyrån Sandart & Partners tisdagen 13 mars. Sandart & Partners menar att annonsören har vad som kallas “Huvudansvar” och är ansvarig för annonsmärkningen. Influencern kan också vara ansvarig för de publicerade inlägget. Kissie-domen kan tydas så att nätverket/agenturen kan ha ett medverkansansvar, beroende på hur involverade man har varit i processen. Beroende på omständigheterna kan det vara säkrast att parterna lyfter frågan om hur inlägget ska annonsmärkas som en del av köpprocessen.

En annan aspekt är avtal. Under seminariets presentation tog Sandart & Partners upp just vikten av att ha ett avtal. Vare sig det gäller tillstånd att dela bilder på instagram eller om det rör influencerns betalning håller vi med om att avtal är nyckeln till bra samarbeten. Det är heller inte underligt om ett nätverk/agentur tar en större procentsats eftersom man ofta agerar producent, förhandlare, projektledare med mera. Om vi antar att en influencer är en okunnig ungdom som inte kan ges förtroende att annonsmärka korrekt, är det då menat att samma person ska förhandla direkt med annonsören och sköta produceringen av innehåll själv? Vissa influencers kan hantera den här delen brilliant, medan andra behöver just den insatsen från nätverket/agenturen. Ett annat alternativ är att kunden står för allt skapande, men influencerns del av kakan kommer nog inte öka för det. Transparensen i det här fallet handlar om att man bör kunna redovisa hur pengarna fördelats. Har influencern däremot skrivit under att de får en viss procentsats så är det irrelevant för hen hur resten av budgeten fördelats.

Våra riktlinjer har tolkat lagen och finns tillgängligt för alla som jobbar med influencer marketing oavsett i vilken form att ladda ner från vår site.

Men; givetvis borde nätverket eller agenturen hjälpa sin samarbetspartner att lära sig vad som förväntas. Det är dels därför vi på IAB har vår certifiering för nätverken/agenturer: de får hjälp med att se över sina processer och där i ligger just hur man kommunicerar annonsmärkning med de influencer man arbetar med och mycket mer.

 

 

 

 

 

 

 

 

Podd som annonsplattform

I det senaste avsnittet av IAB-podden pratar Maria Hagman med Sifo Kantars affärsområdeschef Peter Callius om ”Podd som annonsplattform”.
Vad ska man tänka på om man vill börja jobba med podcasts, vare sig man är annonsör eller privatperson som vill bygga sitt varumärke?
– Först måste man ju fundera på vilken form av kommunikativ plattform som är rimlig. Är det reklamsamarbeten eller någon form av samarbeten med existerande poddar eller är det rent av så att man har förutsättningar att driva en egen podd, säger Peter Callius. Även om de tekniska förutsättningarna att driva sin egen podd är rätt modesta så kräver det mycket tid och engagemang och jag tror att man inte ska överskatta sin egen förmåga att kontinuerligt skapa vettigt innehåll.
Även om poddlyssnadet har ökat med nästan 100% de senaste två åren kan det vara svårt att veta exakt vem lyssnaren av en specifik podd är.
– För en annonsör är det viktigt att nå tillräckligt många människor av rätt sort, säger Peter Callius. Vi ser extrema skillnader vad det gäller målgrupper för olika poddar. Poddar är inte ett räckviddsmedia utan ett målgruppsmedia.

För att lära dig mer om hur du kan använda podd som annonsplattform, lyssna på IAB-podden! Du hittar den på vår site, www.iabsverige.se/iab-podden
Acast https://www.acast.com/iabpodden
iTunes https://itunes.apple.com/se/podcast/iab-podden/id1345272357?mt=2

 

Ingen mätning, inga pengar

Viewability är en het fråga inom online video marknadsföring och man har på allvar börjat diskutera viewability som ett viktigt kvalitetsmått.”Ingen mätning, inga pengar”, menar Fredrik Lagerströms, The and partnership, i IAB’s task force Online Video. Problemet med viewability är att det stundtals blir skillnader mellan det antal annonsvisningar som man betalar för och det antal annonsvisningar som en tittare har möjlighet att se. IAB och Media Rating Council (USA) har publicerat rekommendationer för viewability-måttet både för display- och videoannonser.

– Det finns en förvirring i branschen om vad ”viewability” är. I grunden är det ”opportunity to see”, alltså om någon kunde se annonsen. Annonsörer har länge blivit lurade av publicister och genom att mäta viewability kan annonsörerna sortera bort de publicister som levererar impressions utan att visa annonsen, tycker David Björk, MediaCom, ordförande för IAB Sveriges task force Online Video.

I augusti 2017 publicerade IAB Europa sin ”European viewabilty measurement principles” som kommer ligga till underlag för IAB Sveriges task force Online Videos arbete.  De börjar nu jobba aktivt för att utbilda om viewability och kunna föra diskussion om online video-marknadsföring framåt.

– En annan aspekt av viewability är att det är en prisfråga. Om en annonsör köper billigt annonsutrymme där bara hälften av visningarna når deras krav, men de betalar mer än hälften av vad det kostat någonstans där alla visningar var bra, så har de en högre eCPM på det billiga utrymmet. Enkel matematik,  säger en annan medlem i vår task force David Rasmusson, MTG.

IAB’s task forces är forumet där marknadens aktörer har möjlighet att tillsammans försöka hitta gemensamma förhållningspunkter. Det övervägande målet för task forcen i det här fallet är att aktiva på den digitala annonsmarknaden, framför allt annonsörer, får en tydlig bild på hur medieägare och mediebyråer jobbar med viewability-frågan och utmaningar kring detta.
Enligt AdEx 2016 ser samtliga europeiska IAB organisationer att video under det kommande året blir den plattform som attraherar flest konsumenter och att det är här mest online annonsering fokuseras. Med den tillväxten som redan skett är det mer relevant än någonsin att öka transparensen.

Hur ska publicister tjäna pengar i framtiden?

I den senaste IAB-podden pratar vår kommunikatör Maria Hagman med IAB Sverige’s ordförande Daniel Weilar. Ämnet som diskuteras är hur publicister ska tjäna pengar på den digitala annonsaffären i framtiden.

“Jag tror att vi alla som är insatta kan konstatra att display-annonsaffären inte bara är hotad, det är ett faktum att det är få bolag som kommer se en växande annonsaffär över tid. Hade jag suttit i en beslutsfattande position idag hade jag inte satsat på att tillväxt inom displayaffären hade varit den bärande inkomstmotorn”, säger Daniel Weilar i podden.

Han menar också att betalarväggar inte alls är av ondo utan ger sajter en chans att fokusera mer på vad konsumenten vill ha, istället för att sträva efter att tillfredsställa annonsörernas behov. Att det är ett gratis internet är en demokratifråga håller han inte med om.
“Vi har ju en utomordentlig public service”, säger Daniel Weilar.

Lyssna på avsnittet med Daniel Weilar på IAB-podden:

IABs sajt  http://iabsverige.se/iab-podden/
Acast        https://www.acast.com/iabpodden
iTunes     https://itunes.apple.com/se/podcast/iab-podden/id1345272357?mt=2