4 anledningar att misstro EU:s nya direktiv för upphovsrätt

EU:s nya direktiv för upphovsrätt har röstats igenom. För er som missat det är det alltså i huvudsak två artiklar som diskuterats särskilt vilt, det ena, artikel 11, innebär att press och utgivare har rätt att begära ersättning från t ex Google och Facebook om dessa plattformar medger spridning av upphovsrättsskyddat material. Dvs om en helt vanlig tjomme delar en artikel från Aftonbladet på Facebook måste Facebook betala Aftonbladet för att de spridit upphovsrättsskyddat material.

Den andra omdiskuterade artikeln innebär att Facebook, och alla andra mindre aktörer med mycket mindre penningpung, måste se till att upphovsrättsskyddat material inte sprids på plattformen. Det kan vem som helst räkna ut att det i så fall kommer ske med ett hårdare filter, liknande det som redan finns som filtrerar bort, eller SKA filtrera bort, stötande material såsom terrorism, porr etc.

Ok, vi kan väl diskutera det här lite djupare senare – men vi kan väl redan nu peka på minst fyra  anledningar att tro att det i slutändan inte kommer bli såhär, alternativt helt enkelt inte kommer att fungera…

 

  1. Förslaget är redan gammalt

Man började diskutera det här redan 2001, dvs långt före internetbjässar som Facebook och Google ens existerade i den form vi känner idag. Och deras framfört har i grunden förändrat inte bara allas vårt digitala (och fysiska) beteende utan också affärsmodellen för en rad branscher och det står fler på tur för det stålbadet.

 

2. Försök har redan gjorts att begränsa internet

Det är ett anarkistiskt argument nästan, men jag är övertygad om att det inte går att med lagstiftning begränsa internet så här kraftigt. Och av vilken anledning  – att upphovsrättsmakare ska få mer betalt? Det är snarare affärsmodellen det är fel på i så fall – inte lagen om spridning. Precis som t ex cd-skivan som köptes fysiskt i butik visade sig vara en ohållbar affärsmodell oavsett hur mycket branschen protesterade.

 

3. Verkar inte i användarnas intresse

Rätta mig om jag har fel – men upphovsmakare och producenter anno 2019 har en enda önskan – att sprida sitt material. Gärna med tillägget att så många som möjligt ska sprida materialet och att det helst ska ske gratis på t ex Facebook. Det här förslaget fungerar bara om det skulle fungera, dvs om Facebook och Google med glädje skulle hosta upp kosing till varenda producent – då vore det ju bra! Då kan ju traditionalisterna jubla med argument som ”äntligen ska alla innehållsproducenter få betalt så som de förtjänar”. Det enda som kommer hända är ju att materialet INTE sprids, att ännu färre tar del av det och därmed – intäkterna uteblir. Dessutom är det väldigt få vanliga tjommar som bryr sig om det argumentet när de postar memes på Svampbob fyrkant på Instagram, dvs att han som hittade på Svampbob fyrkant ska få betalt av Facebook.

 

4. Lex GDPR

Innan GDPR – minns ni hur det lät? Det skulle bl a sätta stopp för Facebooks hela affärsmodell – dvs använda data om användarna för att kunna rikta annonser effektivt. Under cirka tre dagar kom det så fruktansvärt många consent forms som jag någonsin sett på både mail och som pop-ups. Sedan blev det måndag och business fortsatte as usual. Dels genom friskrivningar och dels för att det bevisligen inte går att stoppa användarnas invanda beteende på internet.

 

Vad som sker i praktiken återstår att se – men det lär oavsett dröja…