Effekten av valaffischer

Jag körde bil igår mellan Äppelviken i Bromma och ut till Ekerö. Stor del av den sträckan är…väg. Dvs där bara bilar kör. Det är cirka 3 mil. 80% av alla lyktstolpar har en nerhasad, blöt, trasselmassa till valaffisch knutet på sig. Vi såg det till och med hända live där två hugade moderateldsjälar (får man anta) var ute och skruvade upp sagda valaffischer.

Jag blir så provocerad så jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag körde förvisso bil. Med bensin så det är minst sagt att kasta sten i glashus – men snälla ni, det här pappret! Det är omöjligt att hinna uppfatta vems valaffisch det är jag förväntas stirra på när de sitter i en dikesren. Och på v ar j e lyktstolpe. Längst slussens kaj där jag går varje dag för att ta mig till jobbet sitter de så tätt att de överlappar varandra. Och en sak kan man vara ganska säker på – de hugade eldsjälarna ägnar sällan lika mycket tid efter valet till att plocka ner och återvinna de här affischerna. De brukar tvärtom sorgligt hänga kvar för att i bästa fall till slut sopas upp av sopbilen när de blivit tillräckligt blöta för att ramla av sina plastbuntband till upphägningsdon. Ni vet såna där buntband som fåglar stryps av.

Men om man bortser från det ironiska i att vi går till val efter en sommar som lämnat få oberörda när det kommer till klimat och den framtid vi går till mötes. Så undrar jag om någon gjort någon undersökning någon gång som kan påvisa någon som HELST effekt av en valaffisch längs Ekerövägen med det enstaviga budskapet ”Framåt!”.

 

Jag tror inte. Jag tror att man gör som alltid har gjort. Jag tror man känner sig trygg i att det alltid har fungerat förut, att det ”ska vara så” och andra ”det här går inte jämföra med”-argument. Jag läste en artikel igår i Aftonbladet, som noga följt utvecklingen kring hur de politiska partierna marknadsför sig i sociala medier, att SD började springa ifrån de andra partierna när de började sponsra alla sina inlägg. Att man måste sponsra inlägg är som att säga att man måste ha ett abonnemang eller kontantkort till telefonen för att den ska fungera. Att lägga upp inlägg i sociala medier organiskt är som att ha en telefon utan lina ut. Eller välj valfri liknelse till billboard i öknen (obs – jag förstår naturligtvis, och kan också se, att så gott som alla partier sponsrat inlägg, men inte alls med den strategiska inramning och efterföljande resultat som sociala plattformar medger idag).

 

Politiska partier är inte mer speciella än vilket varumärke som helst, som för länge sedan tvingats inse att reglerna för marknadsföring har förändrats. Att medielandskapet ritats om, att människors mediebeteende förändrats, att vi hämtar information från andra kanaler nu etc etc. Det provocerar mig att politiska partier inte valt ett modernare sätt att både budskapsformulera och distribuera sina budskap. Jag tycker faktiskt att det är helt otroligt.