Dags att åka till Danmark

I fredags lanserade de stora mediehusen i Danmark en gemensam plattform för programmatiska annonsköp i deras digitala medier. Lyckas projektet kan det förändra spelplanen till det bättre för medieföretagen i Danmark. Och för Bonnier, Schibsted, TV4 med flera är i så fall bara att åka dit för att köpa in sig eller kopiera upplägget.

Bakom den nya plattformen, som har namnet Publisher Platform, står danska TV 2, JP/Politikens Hus, Berlingske Media, Børsen, Jysk Fynske Medier och Sjællandske Medier. Det är alltså en mycket bred samling stora medier i Danmark som är med.

Plattformen drivs av en förening och alla medieföretag i Danmark är välkomna att bli medlemmar. Det enda kravet är att alla medlemmar måste vara anslutna till det danska pressetiska systemet, Pressenævnet.

Plattformen ger två fördelar för annonsörerna. Den ena är det uppenbara att det går att köpa många mediers annonsutrymme via en plattform. Den andra, och viktigare, är att annonsörerna kan välja annonsmiljö utifrån innehållet i medierna. Den stora fördelen som seriösa medieföretag har på annonsmarknaden jämfört med Google och Facebook är att vi kan erbjuda annonsören kontroll över det sammanhang som annonsen visas i.

De flesta har säkert hört historier om hur annonser visas i helt vettlösa sammanhang på nätet. Senast hörde jag om Region Västerbotten som annonserade efter sjuksköterskor och fann att annonserna visades på Breitbart News. Kanske inte så många syrror bland Trump-anhängarna som var sugna på att flytta till Lycksele.

Att medieföretag kan erbjuda annonsplaceringar vid exempelvis sportinnehållet eller vid matrecepten är en självklar fördel som vi inte varit tillräckligt bra på att utnyttja i den digitala världen.

För en dryg vecka sedan skrev jag om Apples nya åtgärder för att blockera spårningen av annonser (via det som kallas tredjepartsdata). Det är bara ett av många initiativ som ger nya möjligheter för medieföretag att ta chansen att flytta fram positionerna och erbjuda annonsörerna att dra nytta av den relation vi byggt upp med våra läsare, det som på annonsspråk kallas förstaparts kunddata. Det danska initiativet bygger på att sälja både innehållskopplade annonser och att använda förstapartsdata (i det senare fallet enbart inom respektive mediebolags verksamhet, annars är det ju inte förstapart).

Det ska bli väldigt intressant att följa utvecklingen i Danmark. Bara pandemin är över kanske de släpper in oss svenskar igen.

Vem utnyttjar möjligheten som Apple ger mediebranschen?

I onsdags lanserade Apple nya tjänster och nya versioner av sina operativsystem. Det som fick mest uppmärksamhet i medierna var att Spotify kritiserade Apples nya paketering av sina tjänster, bland annat Apple Music. Detta är ytterligare ett exempel på hur Apple missbrukar sin dominerande ställning, vilket drabbar konkurrenter, menade Spotify.

Att de stora techbolagen har kontroll över mycket som styr förutsättningarna för medieföretag är ingen nyhet. Men konkurrensen mellan de stora bolagen innebär ibland att de skapar problem för varandra som kanske kan gynna de traditionella mediebolagen.

En av nyheterna i Apples lanseringar i förra veckan var att deras webbläsare Safari nu blockerar så kallade spårare att följa en användare mellan webbplatser. Apple har insett att väldigt många ogillar att bli förföljd av annonser på alla sajter bara för att man kollade på några produkter för flera dagar sedan. I Safari kan man nu se vilka spårare som stoppats genom att titta på den Integritetsrapport som finns inbyggd. Efter några dagars surfande så ser min rapport ut så här:

 

De spårare som stoppats i min dator ägs främst av Google och Facebook, som synes. Hur mycket just denna tekniska förändring kommer att betyda i praktiken är för tidigt att säga. Men jag tycker att det är ett bra exempel på att det är teknikutvecklingen som styr mediernas förutsättningar och att det fortfarande är i Kalifornien som besluten tas.

För trots att det framför allt är mediesajter som jag besökt under de senaste dagarna så är det inte medierna själva som utvecklat tekniken som möter användaren. Och svenska mediesajter är fortfarande sorgligt långt efter Facebook och Google i teknikutvecklingen.

Prova att gå in på en vanlig lokaltidnings sajt för att exempelvis köpa annonsering för 200 kr med placering intill dagens stora debattartikel. Jag skulle bli förvånad om det finns en enda tidning i Sverige som erbjuder detta. På Facebook kan jag däremot bli kund, ladda upp text, bild eller video och få annonsen publicerad där jag vill ha den inom några minuter.

Jag vet att bara Facebooks utvecklingskonto är större än den svenska mediebranschen. Men att annonsörerna ska kunna köpa digitala annonser på alla Sveriges dagstidningar lika enkelt som det är att köpa detta på Facebook kräver inte en miljardbudget.

Det Apple nu gjort är att sätta lite käppar i hjulet för sin ärkefiende Google samtidigt som man stärkt sin egen image som företaget som vill skydda sina kunders integritet. Men när de gjort detta har de också gett mediebolagen lite draghjälp i konkurrensen med Google och Facebook. Låt oss hoppas att några mediebolag utnyttjar möjligheten att flytta fram sina positioner en aning på den digitala annonsmarknaden.

**************************************

I mitt första blogginlägg skrev jag om att ledningen på Örnsköldsviks Allehanda redan 1983 förstod att dagspressens annonser skulle bli digitala. Min poäng var att medierna har förstått utvecklingen sedan länge men att detta inte räckt för att klara konkurrensen med globala aktörer.

I dagarna har jag läst Peter Englunds nya bok, Söndagsvägen, som är baserad på att verkligt och mycket uppmärksammat mord i Hökarängen 1965. Poliskommissarien som leder utredningen av mordet, både i boken och i verkligheten, heter GW Larsson. (Inte nog med att han heter GW, enligt Peter Englund är han också förebilden för Martin Beck i Sjöwall/Wahlöös bokserie, Roman om ett brott, som utkom med sin första del samma år.)

I Söndagsvägen berättar Peter Englund att GW Larsson funderar över om han skulle kunna använda en dator för att registrera alla de tips som kommer in till polisen. Det framställs lite som ett skämt, det finns inte en enda dator inom polisen vid den här tiden. Men datorer är ändå inget okänt, Peter Englund citerar tidningen Expressen som samma år skriver om hur datorerna kommer att förändra vår tillvaro:

”Datan planerar åt er, väljer ert yrke, utbildning och framställning. Den väljer också er bostad, resmål för semestern. Den hjälper er att hitta rätt hobby, rätt skjorta, rätt strykjärn. Naturligtvis letar den också fram er idealiska äkta hälft. Datamaskinen blir er minneslista – farmors födelsedag, telefonnumret till Charlies sommarstuga i Amerika. Men den ersätter också alla uppslagsverk, tavlor, grammofonskivor, filmer.”

Redan 1965 förutsåg alltså Expressen såväl Wikipedia och Spotify som Netflix.