På torsdag höjer Tidsam priserna som vanligt

På torsdag höjer Tidsam priserna som vanligt

På styrelsemötet som Tidsam håller på torsdag 1 oktober kommer man att höja priset med 2-3 procent. Det gör man alltid så här års. Sedan berättar man det för kunderna genom att skicka ut en ny prislista. Den som ger ut en tidskrift i Sverige som är beroende av lösnummerförsäljning har då två val: tugga i sig prishöjningen eller lägga ner. Att dra från Tidsam och vända sig till en konkurrent är omöjligt, Tidsam har monopol på distributionen av tidskrifter till butiker i Sverige.

Under sommaren har raset för tidskriftsförsäljningen tagit fart igen. Förlag jag pratat med säger att nedgången är nära 20 procent de senaste månaderna. Vårens positiva coronaeffekt, när hemmasittarna köpte mer tidskrifter än tidigare, har klingat av. Detta i kombination med nya prishöjningar gör att de förlag jag talat med överväger att lägga ner flera tidskrifter de kommande månaderna.

Jag får se rapporter från Tidsam där vissa tidskrifter har distributionsavgifter som är större än försäljningssumman. Man får alltså inte betalt när tidningarna har sålts på ICA eller Coop, man får istället betala för nöjet. Det säger sig självt att inget förlag ger ut tidskrifter utan att få betalt någon längre tid.

Tidsam fick monopol på tidskriftsdistribution i Sverige när man köpte upp konkurrenten Interpress för fyra år sedan. Bolaget ägs av branschens jättar Egmont, Aller, Bonnier samt det mindre förlaget Albinsson & Sjöberg. Dessa fyra förlag står för 80 procent av Tidsams försäljning medan alla mindre förlag tillsammans alltså bara står för en femtedel av lösnummerförsäljningen i Sverige.

Branschens problem beror i grunden på att försäljningen av tidskrifter faller kraftigt sedan flera år tillbaka. Att som Tidsam hantera minskade intäkter på 10-20 procent varje år och bara höja priset med 2–3 procent är bra jobbat, kan man tycka. Men samtidigt så gör Tidsam stora, och ökande, vinster, vilket självklart sticker i ögonen. De mindre förlagen känner att de betalar höga avgifter till Tidsam, vilket skapar vinster som delas ut till deras stora konkurrenter.

Men hade Tidsam bara fortsatt som tidigare skulle man behövt höja priserna mycket mer, menar Tidsams vd Daniel Andersson när jag får tag på honom på fredagseftermiddagen.

– Vi har tagit på oss flera nya uppdrag. Vi hanterar i dag exempelvis kvällstidningarnas returer och erbjuder flera andra nya tjänster. Det gör att vi har ökat omsättningen kraftigt samtidigt som tidskriftsmarknaden minskar. Tack vare detta slipper vi höja priserna ännu mer eller skära ner på säljarna, säger Daniel Andersson och pekar på Norge som jämförelse.

– Där har den stora distributören Bladcentralen bara sparat kostnader hela tiden. De har nu inga säljare kvar och då minskar försäljningen ännu mer ute i butik vilket drabbar förlagen.

Det både förlagen jag pratat med och Daniel Andersson är överens om är att monopol i grunden inte är bra. Men det är svårt att se ett alternativ när försäljningen av pappperstidskrifter minskar kraftigt. Interpress förlorade stora pengar innan Tidsam köpte verksamheten och det är svårt att tro att någon skulle vilja starta en ny distributionsverksamhet i dagsläget.

Daniel Andersson avslöjar också att man lyssnat på kritikerna och kommer att sänka avgiften för förlag med många små titlar, en grupp som drabbats kraftigt av den minskade försäljningen då de fasta avgifterna äter upp intäkterna.

Dessa förändringar imponerar dock inte på förlagen. ”Tidsam måste inse att deras prislista – som i grunden inte förändrats sedan 1992 – måste förändras totalt. Nu får vi färre produkter, kapade hyllmeter och lägre försäljning som innebär lägre intäkter till återförsäljarna och en accelererande tidningsdöd.”, säger en vd jag talar med.

Men vad kan Tidsam göra konkret? Förlagen jag pratar med har flera olika idéer som Daniel Andersson övertygande argumenterar emot. Det visar kanske främst att det är svårt för någon som inte har full insyn i detaljerna att komma med förslag till förändringar.

Detta kan Tidsam avhjälpa genom att bjuda in även förlagen som inte är ägare så att de får ökad insyn i verksamheten. Full transparens bör vara självklart för ett monopolföretag som jobbar på uppdrag av en hel bransch. Tillsammans bör det gå att vända på alla stenar och komma överens om hur verksamheten ska utvecklas för att så många tidskrifter som möjligt ska kunna fortsätta att ges ut på ett lönsamt sätt.

Och i väntan på att den processen kommer igång kan Tidsams ägare besluta redan på torsdag att 20 procent av vinsten kommer att delas ut till de förlag som inte är ägare till Tidsam. Det skulle visa att prishöjningarna inte handlar om att låta de små förlagen betala de stora förlagens vinster.